Predikterande faktorer för hög skotthastighet hos elithandbollsspelare: en tvärsnittsstudie

Abstract

Bakgrund: Skulderskador och smärtor i skuldran är vanligt förekommande hos både kvinnliga och manliga elithandbollsspelare. En handbollsspelare utsätter skuldran för hög belastning genom att utföra ett stort antal kast och skott under en säsong, vilket medför repetitiv stress för skulderleden. Många spelare fortsätter att spela och skjuta trots smärta och hur det påverkar skotthastigheten är något oklart. Syfte: Att undersöka hur maximal skotthastighet hos elithandbollsspelare påverkas av skuldersmärta, samt att studera vilken påverkan andra faktorer i skulderleden har på förmågan att skjuta hårt. Metod: Totalt 660 handbollsspelare, 321 kvinnor (48,6 %) och 339 män (51,4 %) från de två översta divisionerna i Norge deltog i studien. Spelarna testades i början av säsongen 2014–2015 och testuppsättningen omfattade ett frågeformulär, tester av glenohumeral styrka och rörlighet, scapulakontroll, samt mätning av maximal skotthastighet. Resultat: Prevalensen av skuldersmärta var 30,9 % hos kvinnorna och 28,0 % hos männen. Genomsnittlig skotthastighet var för kvinnorna 81,5 km/h (SD ± 7,0 km/h) och 94,6 km/h (SD ± 7,4 km/h) för männen. De med skuldersmärta sköt lösare än de utan skuldersmärta, men skillnaderna var ej statistiskt signifikanta (p > 0,05). De faktorer som bäst predikterade skotthastigheten var inåtrotationsstyrka, längd och spelarpositionerna; back- och flerpositionsspelare. För kvinnorna var det dessutom linje- och kantspelare och för männen även smärtfrihet som var predikterande faktorer. Konklusion: En stor andel av elithandbollsspelare lider av skuldersmärtor, men många fortsätter spela trots detta. Resultaten i studien visade att de med smärta har en lägre maximal skotthastighet än de utan smärta, men skillnaderna var ej statistiskt signifikanta. Styrka i inåtrotation, längd och spelarposition predikterade skotthastigheten bäst. Att vara smärtfri verkar också vara en viktig faktor. Förklaringsgraden av prediktionsanalysen var dock låg så inga säkra slutsatser kan dras.